. . .
Är sådär lagom trött i huvudet just nu. Kvällspasset igår slutade i smärre kalabalik (kan någon förklara för mig varför det alltid måste vara flera patienter åt gången som blir dåliga?) och passet idag började i samma anda. Och värst av allt var att återigen bli påmind om hur skört och orättvist livet är...
När kaoset till slut la sig så blev det en ganska behaglig dag ändå (med smörgåstårtelunch som det stora glädjeämnet!) Och mitt dagpass imorgon förvandlades till ett kvällspass och jag får troligen semester på fredag så jag får nog tillstå att jag är på rätt gott humör trots allt.
Nu ska jag ta en powernap i soffan och sen se om jag kan hitta lite ork och motivation till att ta en promenad när David hittat hem.
Kommentarer
Trackback
